• 8130阅读
  • 121回复

瑞典语

级别: 管理员
只看该作者 110 发表于: 2011-04-25
瑞典国歌
Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord,
  Du tysta, du glädjerika sköna!
  Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord,
  Din sol, din himmel, dina ängder gröna.
  Din sol, din himmel, dina ängder gröna.


Du tronar på minnen från fornstora da'r,
  då ärat ditt namn flög över jorden.
  Jag vet att du är och du blir, vad du var.
  Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden.
  Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden.

You ancient, free and mountainous North,
  Of quiet, joyful beauty,
  I greet you, loveliest land on earth,
  Your sun, your sky, your green meadows.
  Your sun, your sky, your green meadows.

You are throned on memories of olden days
  When the honour of your name spread over the earth.
  I know that you are and will remain what you were.
  Oh, may I live, may die in the Nordic North!
  Oh, may I live, may die in the Nordic North!
级别: 管理员
只看该作者 111 发表于: 2011-04-25
Singular (Referring to one person)  
瑞典语人称代词

Personal pronouns Objective forms
jag = I   我ser (see)mig/mej = me 我的
du = you   你
(Ni = you [polite form]) dig/dej = you  
(Er = you [polite form])
han = he 他 hónom = him 他的
hon = she 她 hénne = her 她的
den = it 它 den = it
det = it det = it
Plural (Referring to two or more people)  


Personal pronouns Objective forms
vi = we oss = us 我们
ni = you  
(Ni = you [polite form]) er = you  
(Er = you [polite form]
de (‘dom’) = they  他们dem (’dom’) = themhttp://www.ryedu.net/Article/qtl/200808/9111.html 关键字:  瑞典语 人称代词  

本篇文章来源于 外语爱好者网站(http://www.ryedu.net) 转载请以链接形式注明出处 网址:http://www.ryedu.net/Article/qtl/200808/9111.html
级别: 管理员
只看该作者 112 发表于: 2011-04-25
瑞典语字母发音作者:瑞典语    文章来源:本站原创    点击数:740    更新时间:2008-8-16 瑞典字母发音 汉语拼音的发音跟原瑞典语有一定的区别 仅做参考!
瑞典语字母有二十八个或二十九个字母。字母跟英语字母一样差不多,还有额外的三个字母。字母也没有英语同一的发音。在下面有一个详细说明。  
每个字母要么是元音字母要么是辅音字母。元音字母有短长两个不同的发音。元音字母由两群组成:软元音字母语硬元音字母。两群有语法和发音的重要。有的辅音字母有两个不同的发音,软发音和硬发音。详细说明如下。你现在是为学瑞典语字母作准备的。  

A, a 硬元音字母  
短:跟汉语拼音的 "a" 字母一样。比较“万” (wan) 、“外” (wai) 。  
长:跟汉语的“二” (er) 的 "e" 字母一样。比较英语的 "hard" 的 "a" 字母。    
B, b 辅音字母  
跟汉语拼音的 "b" 字母一样。比较“北” (bei) 、“冰” (bing) 。    
C, c 辅音字母  
软:跟 "S" 字母一样。  
硬:跟硬 "K" 字母一样。    
D, d 辅音字母  
跟汉语拼音的 "d" 字母一样。比较“的” (de) 、懂 (dong)。    
E, e 软元音字母  
短:跟汉语的“累” (lei) 和“北” (bei) 的 "e" 拼音字母一样。比较英语的 "lemon" 的 "e" 字母。  
长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 "e" 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,关口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 "é" 字母一样。    
F, f 辅音字母  
跟汉语拼音的 "f" 字母一样。比较“分” (fen) 、“饭” (fan) 。    
G, g 辅音字母  
软:跟 "J" 字母一样。  
硬:跟汉语拼音的 "g" 字母一样。比较“贵” (gui) 、“个” (ge) 。    
H, h 辅音字母  
跟汉语拼音的 "h" 字母一样而比汉语在口前部一点。比较“汉” (han) 、“红” (hong) 。    
I, i 软元音字母  
跟汉语的“一” (yi) 和“亿” (yi) 一样,只是更短的发音的。  
跟汉语的“一” (yi) 和“亿” (yi) 一样。    
J, j 辅音字母  
跟汉语拼音的 "y" 字母一样。比较“英” (ying) 、“用” (yong) 。    
K, k 辅音字母  
软:跟汉语拼音的 "x" 字母一样。比较“星” (xing) 、“行” (xing) 。  
硬:跟汉语拼音的 "k" 字母一样。比较“看” (kan) 、“空” (kong) 。    
L, l 辅音字母  
跟汉语拼音的 "l" 一样。比较“龙” (long) 、“利” (li) 。    
M, m 辅音字母  
跟汉语拼音的 "m" 字母一样。比较“梦” (meng) 、“慢” (man) 。    
N, n 辅音字母  
跟汉语拼音的 "n" 字母一样。比较“女” (nü) 、“你” (ni) 。    
O, o 硬元音字母  
短:跟汉语拼音的 "o" 字母一样。比较“龙” (long) 、“送” (song) 。  
长:跟汉语拼音的 "u" 字母一样。比较“路” (lu) 、“徒” (tu) 。  
字母也可以有 "å" 字母短长的发音。    
P, p 辅音字母  
跟汉语拼音的 "p" 字母一样。比较“派” (pai) 、“瓶” (ping) 。    
Q, q 辅音字母  
跟硬 "k" 字母一样。字母后边老有 "u" 字母或者 "v" 字母。 "q" 字母不是平常用的。只有一些名字用。    
R, r 辅音字母  
南部人和中北部人有两个不同的 "r" 字母发音。  
南部:让声音从颈前产生。声音听起来跟虎声一样。比较法语的 "r" 字母发音。中北部:让声音从嘴前部产生。卷舌一点。让舌头对?q打一点。    
S, s 辅音字母  
跟汉语拼音的 "s" 字母一样。比较“送” (song) 、“丝” (si) 。    
T, t 辅音字母  
跟汉语拼音的 "t" 字母一样。比较“听” (ting) 、“他” (ta) 。    
U, u 硬元音字母  
短:撅嘴。发短声,就是了。  
长:撅嘴。说“鱼”,产生的声音似乎对的声音。    
V, v 辅音字母  
跟用嗓音的汉语拼音的 "f" 字母一样。比较英语的 "v" 字母。    
W, w 辅音字母  
跟 "v" 字母一样。有的时候 "w" 字母和 "v" 字母词典上认为是同一的字母。    
X, x 辅音字母  
跟 "ks" 字母组合一样。    
Y, y 软元音字母  
短:跟汉语的 "u" 字母一样。比较“军” (jun) 、“群” (qun) 。  
长:跟汉语的 "ü" 字母一样。比较“?L” (lü) 、“女” (nü) 。字母也听起来跟“鱼” (yu) 和“雨” (yu) 一样。    
Z, z 辅音字母  
跟 "s" 字母一样。字母是很不平常用的。    
Å, å 硬元音字母  
短:跟汉语拼音的 "o" 字母一样。比较“佛” (fo) 、坡 (po) 而是更短的发音的。  
长:跟汉语拼音的 "o" 字母一样。比较“佛” (fo) 、坡 (po) 。    
Ä, ä 软元音字母  
短:跟短 "e" 字母一样。  
长:汉语没有这个发音。可以说是跟短 "ä" 字母一样而有更长的发音。这个声音不一定对,开口一点。这个出现的声音更对。就是跟法语的 "è" 字母一样。还比较英语的 "bag" 和 "can" 的 "a" 字母。    
Ö, ö 软元音字母  
短:听起来跟汉语拼音的 "e" 字母一样。比较“冷” (leng) 、“梦” (meng) 。  
长:有两个不同的发音。在 "r" 字母前跟汉语拼音的 "e" 字母一样。比较“喝” (he) 、“热” (re) 。要不然撅嘴说上面的词。    


有的元音字母是软的,有的是硬的。有的辅音字母有软硬两个不同的发音。如果有一个软的元音字母最近前的字母就必须有软的发音。硬的发音是一样的。例如 "gäst" 发音跟 "yest" 一样。因为 "ä" 字母是软的所以 "g" 字母一定必须有软的发音。另一个例子是 "gul" 这个词。 "U" 字母是硬的所以这词的 "g" 字母必须是硬的。大多辅音字母只有一种发音。例如 "häst" 和 "hus" 这两个词有同一的 "h" 字母的发音。  

至于短长元音字母,这依靠后边的辅音字母的数目。如果只有一个辅音字母在元音字母后边元音字母就是长的,不然元音字母是短的。  

上面的写法自然还有例外。例外出现的时候将被说明。  

除了个别字母的发音以外还有字母组合的发音。  

tj 跟软 "k" 字母一样。是在硬元音字母前用的。在软元音字母前用 "k" 字母。    
sj 跟汉语拼音的 "sh" 组合一样。比较“生” (sheng) 、“上” (shang) 。组合是在硬元音字母前边用的。    
sk 跟 "sj" 组合一样。是在软元音字母前边用的。在硬元音字母前边发音个别的字母。    
kj 跟 "tj" 组合一样。是很少词用的。    
stj, skj, ch, sch, si, ssi 它们都是跟 "sj" 组合一样。它们是很少词用的。    
dj, lj, hj, gj 在词最前,不要发音第一个字母。只是 "j" 字母在发音。    

本篇文章来源于 外语爱好者网站(http://www.ryedu.net) 转载请以链接形式注明出处 网址:http://www.ryedu.net/Article/qtl/200808/9110.html
级别: 管理员
只看该作者 113 发表于: 2011-04-25
常用对话 瑞典语你好
你好!Hej!  
再見!Hej då!  
謝謝!Tack!  
非常感谢! Tack så mycket!  
对不起! Förlåt!  
没关系! För all del!  
是。Ja.  
级别: 管理员
只看该作者 114 发表于: 2011-04-25
瑞典语基本词汇= Grundläggande ord瑞典语(svenska)的使用地区主要在瑞典、芬兰、Åland及爱沙尼亚东岸。 瑞典语是瑞典的官方语言,也是该國本土居民(7,881,000)的母语。移民人口 (1,028,000)绝大多数通晓瑞典语。瑞典语是芬兰自治省ÅlandIslands的官方语言。 芬兰本土只有6%芬兰人操瑞典语。這些芬籍瑞典人众居在沿岸及芬兰南部、西南部 地区;亦有散居其他地区。瑞典语与丹麦语及挪威语关密切,互通性颇高。 這三种语言均源自一千年前的古北欧語(OldNorse),受下日耳曼语(LowGerman) 影响。瑞典语、丹麦语、挪威Bokmål语均属东斯堪地那维亚语。对瑞典人, 挪威语比丹麦语容易明白。
基本词汇= Grundläggande ord ?
是= Ja
不是 = Nej
谢谢 = Tack?
非常感谢/很感谢= Tack så mycket
不客气 = Varsågod ?
请=Var så god; Var snäll och; Tack  
劳驾/对不起= Ursäkta
你好= Hej
再见= Hej då, Adjö
再见= Hej då  
早上好 = God morgon
下午好 = God middag  
晚上好 = God afton
晚安= God natt
我不明白/我不懂 = Jag förstår inte
这个用....语怎么讲?= Hur säger du det här på [svenska]?
你会讲....吗?= Talar ni ...
英语= Engelska  
法语= Franska  
德语= Tyska  
西班牙语= Spanska  
汉语 = Kinesiska
我 = Jag
我们 = Vi  
你 = Du
您 = Ni
你们 = Ni
他们 = de, dom  
你叫什么名字?= Vad heter du?  
很高兴遇见你= Trevligt att råkas.
你好吗?= Hur står det till? Hur mår du?  
好 = Bra
不好= Dåligt
还行 = Si så där
妻子= Fru, Hustru
丈夫= Man, Make  
女儿= Dotter

级别: 管理员
只看该作者 115 发表于: 2011-04-25
瑞典语“你好吗”的说法:瑞典语你好吗的读法与写法 http://www.empathyedu.com/html/education/ruidianyu/ruidianyuchuji/20100202/1470.html
级别: 管理员
只看该作者 116 发表于: 2011-04-25
瑞典语动词基础语法
瑞典语动词有四个形式:不定式,过去,完成式和一般时。在词典里只可以找到动词的不定式。还有现在时态。每次学一个动词必需学所有的形式。但是大多动词有一样的。过去大多放“ -de ”在不定式的后边。有的时候要放“ -te ”。为完成式要放“ -t ”或者“ -it ”。现在时态比较难,需要在“ -er, -ar, -r ”当中选择。例如:
svara, -de, -t, -r 回答
fråga, -de, -t, -r 问
köp|a, -te, -t, -er 买
sälja, sålde, sålt, säljer 卖
“ sälja ”就是一个不规则动词。最重要的两个动词是“ vara ”和“ ha ”:
vara, var, varit, är 是
ha, hade, haft, har 有

在这门课里我们只用现在时跟过去时。别的时态用助动词。拿下列的句子来比:
现在时态 过去时态 中文
Jag frågar Olle. Jag frågade Olle. 我问 Olle (了)。
Han köper bananer. Han köpte bananer. 他买(了) 香蕉。
Vi gär till skolan. Vi gick till skolan. 我们走到学校去。
Hon läser tidningen. Hon läste tidningen. 她看报纸。
Pojken spelar schack. Pojken spelade schack. 男孩打棋子。

文章
Kalle och Stina går till skolan. Kalle 跟 Stina 走到学校。
Läraren frågar: Vad gjorde ni igår? 老师问:你们昨天做什么?
De svarar: Vi spelade fotboll. 他们回答:我们踢了足球。
Vi åt glass också. 我们也吃了冰淇淋。
Var glassen god? 冰淇淋好吃吗?
Barnen svarade: Den var mycket god. 孩子回答:它很好吃。
  
Sverige är ett långt land. 瑞典是一个长的国家。
Huvudstaden heter Stockholm. 首都叫斯德哥尔摩。
Landet var mycket större för länge sedan. 国家很长时间以前大多了。
Finland tillhörde Sverige då. 芬兰那个时候属于瑞典。
Finland är ett eget land nu. 芬兰现在是自己的国家。
生词
svara, -de, -t, -r 回答
fråga, -de, -t, -r 问
köp|a, -te, -t, -er 买
sälja, sålde, sålt, säljer 卖
vara, var, varit, är 是
ha, hade, haft, har 有
banan, -en, -er, -erna 香蕉
gå, gick, gått, går 走
till 到
skol|a, -an, -or, -orna 学校
läs|a, -te, -t, -er 读
tidning, -en, -ar, -arna 报纸
spela, -de, -t, -r 打游戏,放音乐
schack 棋子
göra, gjorde, gjort, gör 做
igår 昨天
fotboll 足球
glass, -en, -ar, -arna 冰淇淋
go|d, -dare, -dast, -tt, -da 好吃
Sverige 瑞典
land, -et, -"er, -"erna 国家
huvudstad, -en, -"er, -"erna 首都
het|a, -te, -at, -er 名字叫
Stockholm 斯德哥尔摩(瑞典首都)
för ... sedan ... 以前
länge 长时间
Finland 芬兰
tillhör|a, -de, -t, - 属于
då 那个时候
eg|en, -et, -na 自己的
nu 现在

级别: 管理员
只看该作者 117 发表于: 2011-04-25
瑞典语 介词语法
用介词比较简单。瑞典语跟中文的差别就是单词的次序。中文把介词放在它的名词后边。瑞典语把介词放前边。例如:
Djuret är i buren. 动物在笼子里。
Vasen står på bordet. 花瓶在桌子上。
Mattan ligger under bordet. 地毯在桌子下面。
Peter står framför Lisa. Peter 站在 Lisa 前面。

另外复杂的特点是属于的动词。中文一直说“在”。瑞典语说东西“躺”,“站”,“坐”,“挂”,等。“花瓶在桌子上”用瑞典语语法说就是“花瓶站桌子上”。这些动词不可以随便选,有规则:
“站”的东西一般高和窄。例如: vas (花瓶), flaska (瓶子)。
“躺”的东西一般低和宽。例如: tallrik (盘子), sked (勺)。
例外就是有“腿”的东西,例如放像机等机器:
Videon står bredvid TV:n. 放像机在电视旁边。

别的词依靠情况。例如:
Knappen sitter på TV:n. 钮在电视上。
Lampan hänger i taket. 灯(挂)在顶上。

把一个东西放在一个地方也有不同的动词,可是动词跟以前说的语法的关系。看下列的表。
在 放
ligga lägga
stå ställa
sitta sätta
Lägg tallriken på bordet. 把盘子放在桌子上。
Jag ställer flaskan i kylskåpet. 我把瓶子放在冰箱里。
Han sätter en magnet på kylskåpet. 他放一个磁铁在冰箱上。

文章
Peter och Stina städar hemma. Peter 和 Stina 在家里打扫卫生。
Peter dammsuger och Stina dammar. Peter 吸尘和 Stina 擦灰尘。
Under soffan hittade Peter en gammal penna. 在沙发下面 Peter 找到了一枝旧笔。
Vad är det här för penna? ropade Peter till Stina. 这是什么笔? Peter han3给 Stina 。
Å! Den pennan tycker jag mycket om! svarade Stina och gick till Peter. 哦!那枝笔,我特别喜欢! Stina 回答 Peter 。
Var låg den? frågade hon. 笔在哪儿?她问。
Den låg under soffan sa Peter och fortsatte dammsuga. 它在沙发下面, Peter 说继续吸尘。
Stina la pennan på ett runt bord i köket. Stina 把笔放在厨房里的一张圆的桌子。
Stina dammar överallt, på bokhyllan i sovrummet, i skåpen i köket och många andra ställen. Stina 擦到处的灰尘,卧室里的书架,厨房里的柜子里和很多别的地方。
Efter städningen blev det skinande rent. 打扫卫生以后他们家成了光亮的乾净。

生词
djur, -et, -, -en 动物
bur, -en, -ar, -arna 笼子
vas, -en, -ar, -arna 花瓶
stå, stod, stått, står 站
på 上面
matt|a, -an, -or, -orna 地毯
ligga, låg, legat, ligger 躺
under 下面
framför 前面
flask|a, -an, -or, -orna 瓶子
tallrik, -en, -ar, -arna 盘子
sked, -en, -ar, -arna 勺
bredvid 旁
knapp, -en, -ar, -arna 钮
sitta, satt, suttit, sitter 坐
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
häng|a, -de, -t, -er 挂
i 里
tak, -et, -, -en 顶
lägga, la, lagt, lägger 放躺
ställ|a, -de, -t, -er 放站
sätta, satte, satt, sätter 放坐
kylskåp, -et, -, -en 冰箱
magnet, -en, -er, -erna 磁铁
städa, -de, -t, -r 打扫卫生(动词)
hemma 在家里
dammsug|a, dammsög, -it, -er 吸尘
damma, -de, -t, -r 擦灰尘
under 下面
soff|a, -n, -or, -orna 沙发
gammal, äldre, äldst, -t, gamla 老,旧
penn|a, -an, -or, -orna 笔
vad är ... för ... 是什么
den/det här 这
den/det där 那
fortsätta, fortsatte, fortsatt, fortsätter 继续
run|d, -dare, -dast, -t, -da 圆
kök, -et, -, -en 厨房
överallt 到处
bokhyll|a, -an, -or, -orna 书架
sovrum, -met, -, -men 卧室
skåp, -et, -, -en 柜子
många 多
annan, annat, andra 别的
ställe, -t, -n, -na 地方
efter 以后
städning, -en, -ar, -arna 打扫卫生(名词)
bli, blev, blivit, blir 成
skinande 光亮的
ren, -are, -ast, -t, -a 乾净

级别: 管理员
只看该作者 118 发表于: 2011-04-25
瑞典语数字语法
零到十这些数字在下面的表里: noll 零
en, ett 一
två 二,两
tre 三
fyra 四
fem 五
sex 六
sju 七
åtta 八
nio 九
tio 十
“一”有两个不同的翻译,“ en ”和“ ett ”。要是后面的名词是一个 n 词,就要用“ en ”。要是是一个 t 词就要用“ ett ”。别的词在 n 词 t 词前边都可以用。如果后面没有名词或者这数字没有参照名词就可以随便选一个。
瑞典语在可数的名词前一般不用量词。中国人说“一张桌子”,可是瑞典人只说“一桌子”。看下列的例子。
ett bord 一张桌子
en stol 一把椅子
tre katter 三个猫
två bananer 两个香蕉
fem tidningar 五个报纸
ett hus 一所房子
sju hus 七所房子

Du har två stolar. Jag har bara en. 你有两把椅子。我只有一把。
Jag såg fyra träd, men han såg bara ett. 我看见了四棵树,但他只看见了一棵。
Lisa åt sex glassar och Pelle åt fem. Lisa 吃了六根冰淇淋和 Pelle 吃了五根。

十一到十九是下列:
elva 十一
tolv 十二
tretton 十三
fjorton 十四
femton 十五
sexton 十六
sjutton 十七
arton 十八
nitton 十九

二十到九十是:
tjugo 二十
tjugoen, tjugoett 二十一
tjugotvå 二十二
tjugotre 二十三
tjugofyra 二十四
tjugofem 二十五
tjugosex 二十六
tjugosju 二十七
tjugoåtta 二十八
tjugonio 二十九
trettio 三十
trettioen, trettioett 三十一
trettiotvå 三十二
fyrtio 四十
femtio 五十
sextio 六十
sjuttio 七十
åttio 八十
nittio 九十

要是要组合两个部份,例如“四十”和“六”,就要把两个部份放在一个单词里,“ fyrtiosex ”(四十六)。
大的数字跟中文不一样。瑞典人数一个大的数字里有多少个“千”,中国人数“万”。例如中国人说 “一万”,瑞典人就说“十千”。“十万”变“百千”等。
用瑞典语的时候,不能缩短。中国人的“一百一” 的意思是“一百一十”的意思。但是瑞典人是“一百零一”的意思。为了说“一百一十”,就必须说所有包括的词。
etthundra, hundra 一百,百
etthundraett, hundraett 一百零一
etthundratvå, hundratvå 一百零二
etthundratio, hundratio 一百一十
etthundraelva 一百十一
etthundratolv 一百十二
etthundratjugo 一百二十
etthundratjugoett 一百而十一
etthundratrettio 一百三十
tvåhundra 两百
tvåhundraett 两百零一
tvåhundratvå 两百零二
tvåhundratio 两百一
tvåhundraelva 两百十一
tvåhundratjugo 两百二十
trehundra 三百
fyrahundra 四百
ettusen, tusen 一千
ettusenett, tusenett 一千零一
ettusentvå 一千零二
ettusentio 一千零一十
ettusentjugo 一千零二十
ettusenetthundra 一千一百
ettusenetthundraett 一千一百零一
ettusenetthundratio 一千一百一十
ettusenetthundraelva 一千一百一十一
ettusentvåhundra 一千二
tiotusen 一万
tiotusenett 一万零一
tiotusentio 一万零一十
tiotusenetthundra 一万零一百
elvatusen 一万一千
tolvtusen 一万二
trettontusen 一万三
etthundratusen, hundratusen 十万
etthundraentusen 十万一千
etthundratiotusen 十一万
tvåhundratusen 二十万

到了“一千千”(百万)瑞典人开始用另外个说法。数字有复数形式了。“一百万”是“一个百万”,“两百万”是“两个百万”。看下列:
en miljon 一百万
en miljon en 一百万零一
en miljon två 一百万零二
en miljon etthundra 一百万零一十
en miljon ettusen 一百万零一千
en miljon tiotusen 一百零一万
en miljon etthundratusen 一百一十万
en miljon etthundratiotusen 一百一十一万
två miljoner 两百万
två miljoner sexhundrasjuttiotretusenfyrahundratjugofem 两百六十七万三千四百二十五
tio miljoner 一千万
tjugo miljoner 两千万
hundra miljoner 一亿
en miljard 十亿
en miljard sexhundrasjuttiotre miljoner 十六亿七千三百万
två miljarder 二十亿
tio miljarder 一百亿
hundra miljarder 一千亿
en biljon 一万亿,一兆
två biljoner 两万亿,两兆
en triljon 一千万亿
två triljoner 两千万亿

文章
Pelle och Stina satt och räknade sina saker. Pelle 和 Stina 数了他们的东西。
De jämförde med varandra. 他们互相比。
Hur många pennor har du, Pelle? Pelle, 你有几枝笔?
Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝笔,可是我还有一枝。
Hittar du inte en penna? Du kan köpa en ny i affären för åtta kronor. 你找不到一枝笔吗?你可以在商店里花四块钱买一枝新的。
Kostar en penna så mycket? Jag köper en billig för fyra. 一枝笔那么贵吗?我花四块买一枝便宜的。
Jag har ungefär femtio olika suddgummin. Du har färre än trettio, va? 我有大概五十个不同的橡皮擦。你有比三十个还少,是不是?
Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二个橡皮擦。
Oj, har du så många? Det visste jag inte. 哦,你有那么多吗?我可不知道。
Men du har säkert inte lika många tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定没有我那么多口香糖。我在口袋里有三十四个。
Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我没有口香糖。但是你可能没有玩具娃娃。
Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex små bilar. 我是没有小娃娃是没有小娃娃,但是我有六辆小汽车。
生词
räkna, -de, -t, -r 数
sina 他们自己的
jämför|a, -de -t - 比
varandra 互相
hur många 多少,几
till 额外,还(有)
ny, -are, -ast, -tt, -a 新
affär, -en, -er, -erna 商店
för 为
kron|a, -n, -or, -orna 克郎
kosta, -de, -t, -r 有价钱
så 那么
mycket, mer, mest 多(不可数的东西)
ungefär 大概
suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦
få, färre, färst 少(可数的东西)
va? 是不是(在句子里最后)
oj 哦
många, fler, flest 多(可数的东西)
veta, visste, vetat, vet 知道
säkert 肯定
lika 一样,同
tuggummi, -t, -n, -na 口香糖
som 象
stycke, -t, -n, -na 个,块
fick|a, -an, -or, -orna 口袋
ing|en, -et, -a 没有的
dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃
liten, mindre, minst, litet, små 小
bil, -en, -ar, -arna 汽车

级别: 管理员
只看该作者 119 发表于: 2011-04-25
瑞典语 形容词基础语法
形容词,跟名词一样,有不同的形式。形容词形式很依靠它形容的名词的形式。这门课只拿“桌子大”、“椅子漂亮”这类句子来管。
瑞典语句子必须有一个动词。中文的句子不必须。瑞典人为了说“椅子红”介绍“ är ” 这个动词。结果就是“ Stolen är röd. ”。但是形容词“ röd ”在“桌子红”这个句子形容词变成另一个形式:“ Bordet är rött. ”。形容词的形式依靠它形容的名词。如果名词是 n 词就用“ röd ,如果是 t 词就用 ” rött “。还有一个形容词复数形式。例如: ” Borden är röda. “(桌子红)。
形容词也是为了比较用的。例如:
Stolen är rödare än bordet. 桌子比椅子红。
” rödare “是” röd “的比较级。比较中文的”更“这个词:
Bordet är rött. 桌子是红的。
Stolen är rödare. 椅子是更红的。

也有最高级:
Stolen är röd. 椅子是红的。
Bordet är rödare. 桌子是更红的。
Lampan är rödast. 灯是最红的。

比较级和最高级作 n 词形式为基础加上” -are “或者” -ast “这些词尾。注意例外。有的形容词的词尾的” a “字母被省略。形容词有下列的说明:
rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
lång, -"re, -"st, -t, -a 长

” lång “有特别的形式。” " “的意思是拿 (第一个)元音字母来放回成两个点儿的字母。例如:
a -> ä
å -> ä
o -> ö

有的名词也有这个现象形成复数形式。
文章
Stina har en bil. Den är röd. Stina 有汽车。它是红的。
Hon tycker att bilen är fin. 她认为汽车很好看。
Per ger Stina ett äpple. Stina äter äpplet. Per 给 Stina 一个苹果。 Stina 吃苹果。
Äpplet är rött och fint. 苹果是红好看的。
Äpplet är mycket rödare än bilen. 苹果比汽车红得多。
  
Jag är mycket lång. 我很高。
Jag har en snäll kompis. 我有一个好朋友。
Han heter Pelle. 他的名字叫 Pelle 。
Han är längre än mig. 他比我高。
Pelle har ett stort, långt bord. Pelle 有一张大的长的桌子。
Han har även fyra fina stolar. 他也有四把好看的椅子。
Stolarna är mycket mindre än bordet. 椅子比桌子小得多。
Det gör inget. De är väldigt billiga. 没关系。它们很便宜。
Men bordet är dyrt. 但是桌子贵。
Duken är också dyr. 桌布也贵。
生词
rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
lång, -"re, -"st, -t, -a 长
Stina 一种女人名字
bil, -en, -ar, -arna 汽车
fin, -are, -ast, -t, -a 好看
mycket 多
snäll, -are, -ast, -t, -a 对人好
även 也
Det gör inget. 没关系。
billig, -are, -ast, -t, -a 便宜
dyr, -are, -ast, -t, -a 贵
duk, -en, -ar, -arna 桌布

描述
快速回复

您目前还是游客,请 登录注册